laorbust

Folk herjar om updatering. Vet inte ens vart jag ska borja men let's try!

What goes around, Comes around.
Vet ni vad? jag har länge funderat på någonting och kommer nog fundera på det livet ut.
Får alla vad de förtjänar? Både negativt och positivt.
Om man tex alltid bemöter alla med lycka och kärlek, blir man då belönad?
Och om man behandlar och bemöter andra runt omkring sig med egoism och negativitet, bestraffas man då?

Idag kan jag känna, att efter mycket skit så börjar det vända till något stort och riktigt bra.
Eller har det bara med att göra att jag idag anpassar min vardag, spenderar tid med de som ger mig glädje och kärlek, att jag har sprungit ifatt verkligheten och kopplat på hjärnan?
Att jag inte längre låter hjärtat luras.

Ibland vill folk bara utnyttja dig för sitt eget ego.
Jag kunde inte se så tydligt förut, men idag ser jag klart.
Skenet bedrar.

Livet kom inte med instruktioner, det kan vi göra klart här och nu.
Man måste göra fel för att sedan kunna göra rätt.
Men är det ibland försent?
Hur många chanser har vi som människor innan vi sabbat våran karma? Eller tvärtom, Hur mycket måste man ge för att sedan få tillbaka?

Jag tror stenhårt på ordspråket "what comes around, goes around"
Jag tror aldrig att man kommer undan med att ha sårat någon. En dag slår allt tillbaka.

Behandla alla med kärlek. Det förflutna är det förflutna, gör om, gör rätt.
Lär av dina misstag och gå vidare.

Älska för att bli älskad tillbaka.
Se helheten, se aldrig bara från ditt perspektiv.

Din verklighet är någon annans falskhet.
Någons falskhet är din verklighet, eller?

Tack för att jag är så berikad av kärlek, vänner & familj. det är magiskt.
Utan er hade jag aldrig varit den nästan fulländade människa jag är idag.
Vad har jag gjort för att förtjäna er? Det var då inte genom att skita i att svara på sms och missade samtal. Det är nog bara antagligen för att jag är en bra vän. Piece of cake.
Ni har stått bakom mig, ni har verkligen bärt mig fram. Ni har ALLTID trott på mig och mina löjliga drömmar.
Ni är så jävla coola.

Tack.

Jag vet inte vart jag ska ta vägen, Jag är så jävla lycklig!
Det kan vara för att jag vet vad som vankas och inte!
Jag vet bara att jag ger mig ut i denna underbara värld igen där jag ska stå öga mot öga med galna människor.
Sena sommar nätter med människor från en hel värld.
Jag ska spela enarmade banditer med amerikanare i Las Vegas, jag ska springa med Ida ut och in på olika tema parker.
Jag ska dricka öl i röda muggar och spela beerpong.
Jag ska sova på olika amerikanares soffor.
Jag ska fira jul och nyår alldeles själv någonstans i Kalifornien!

Jag ska sedan ligga på stranden i Melbourne.
Jag ska dansa sena varma nätter med australienare på en strand någonstans.
Jag ska se solen gå ner i Perth
Jag ska surfa i Sydney.

Eller kommer jag göra det? Eller kanske kommer jag hamna i Vietnam igen?
Haha vad ska det bli av mig?
Jag kan inte sluta le. Kan inte sluta le. Kan inte sluta njuta.

Sverige, Kumla, Kommer alltid vara mitt Tennage Wasteland. Låt oss säga att jag tar igen de förlorade åren i ovisshet och tristess.

JAG ÄLSKAR MITT LIV.

Jag har kommit till en punkt där jag mår bättre än någonsin.
Jag fick en möjlighet att ta en utflykt till världen.
Jag blev beroende.
Jag kom hem.
Jag åkte.
Jag gör det igen.

HAHAHA!

Kan bara inte sluta skratta.

L Y C K A!

Loca People!

Kom på mig själv att jag bemöter världen om knappt två månader igen.
Nya äventyr och upptåg.
Jag har inte ens börjat planera vad jag ska göra.
Kommer jag ens en gång ha råd?
Hur tar jag mig? Vad ska jag göra? haha gosh!
Orkar inte med mig själv.
Ska se till att fixa visum och försäkring.
Sen tar vi det andra som det kommer!

HÄRLIGA TIDER!

Jag har kännt mig nere de senaste dygnen, för jag har börjat fundera igen.
Jag sitter och tänker på varför och hur saker blev som de blev.
Jag tänker på hur sjuk jag var förra året, tittar på bilder med mig minus 15 kg.
Jag ser hur jag ler på vissa bilder, men jag kan minnas smärtan bakom leendet.
Jag ser en bild från en kväll då jag är snygg, jag skrattar och ler, umgås med rätt folk. men innerst inne är värken så grov att jag knappt orkar stå.
Smärtan som jag bar på som doldes i hoppet på en besvarad men förlorad kärlek,
En stress att hinna med och ikapp livet.
En stress att vara alla till lags.
att känna sig ensam.

Jag kommer ihåg hur allt började.
Jag minns det som igår.
Jag slutade äta under en veckas tid. Jag levde enbart på flera liter vatten.
Jobbade, drack, sov.

Efter en vecka kunde jag äta igen, men varje svald tugga var som att svälja en stor skål av ångest.
Man kan säga att allt jag åt smakade ångest.
Jag kunde äta väldigt mycket, det var inte det.
Men maten påminnde mig alltid om sorgen.
Jag kunde tex ha köpt en härlig kebab pizza med mild sås utan fefferoni, men så fort jag såg ner på den och var redo för första tuggan så var det något omedvetet som viskade i mitt huvud "smärta" och påminnde mig om varför jag egentligen skulle vara olycklig.

Jag kommer aldrig kunna glömma den där söndagen, en dag innan jag skulle resa bort till asien.
Jag låg hysterisk, ihopkrupen i fosterställning i ett nedsläckt rum och knippade efter luft mellan ångestattacker och gråt.

Min familj har nog aldrig varit så rädd för mig.
Jag ber om ursäkt över att dom fick se mig så, hade jag inte åkt till asien vet jag inte vart i livet jag hade stått nu, jag hade nog inte varit så frisk i varje fall.

Idag mår jag bra och har tillbaka mina 15 kg
Men jag kämpar fortfarande mot strävan efter lyckan över att uppnå något.
Kommer jag äntligen bli lycklig i USA? Eller kommer jag börja söka mig till något nytt igen.
Vi får se hur länge jag jagar någonting.

Just nu är det pirrigt och intressant.

det finns för mycket människor att inspireras av där ute i världen för att sitta hemma.

Vad ska det bli av mig?
det får tiden utvisa.




"nej åt det gammla ska vi binda vackra kransar, och tavårt liv och mina katter som de är, och trots att kärleks brist och trasighet och fransar, dig ska jag älska livet ut, dig har jag kär"

Gud vad jag känner mig så laddad inför livets nästa resa, vad ska det bli av mig?
Hur länge kommer jag vara i USA? Kommer jag dra till australien? Kommer jag hamna i asien igen?
Haha fan vad skönt att endå inte veta, allting blir så mycket mer spännande!
Livet känns så bra just nu.
Det verkar vara ett mönster, efter all skit jag tagit mig igenom de senaste 2 åren så kanske det äntligen snart kan få vara min tur.

Tror ni på ödet? eller tror ni att allt händer av slumpen? Eller att man själv väljer hur saker och ting ska bli?

Det går inte en dag utan att jag tänker på dig.
Helt ärligt förstår jag inte varför, För den här gången har det gått riktigt bra utan dig.
Jag tror inte att jag saknar dig, men jag förstår inte varför du endå dyker upp i mitt huvud.
Är det någon form av ångest jag fortfarande bär på?
Vi hade kul ihop, roligare än många andra någonsin kan ha med varandra.
För vi var samma på insidan, nästan tvillingsjälar.
Men vi gick vidare. båda två. det var en dead end efter något väldigt, väldigt djupt och komplicerat.

Det tar emot att vi inte funkade som vänner.
Men jag antar att det är priset man får betala efter ett bergochdalbans förhållande.
Vi är faktiskt sånna som i slutet inte får varann.

och det är bra för sånna som oss.

Jag vill för mycket. Jag kommer aldrig vara klar med någonting.

Jag har alltid stängt ute mina kärlekar, Talat om för dom att "jag blir då inte kvar här allt för länge, någon morgon vaknar du och då är jag långt, långt borta"
Man har licksom bara dragit ut på det, har det varit onödigt? Många gånger ja, så känner jag.
Men.
Jag lärde mig något efter varje förhållande.

Nu bär vingarna av mot nya drömmar, mål och destinationer.
Jag njuter. Jag börjar sakta men säkert känna mig lycklig igen, Ensam och lycklig.

Aldrig har jag varit så stark. Jag tror att jag alltid kommer att vara den som vandrar själv.
Trots mina väldigt många vänner och familj, så är jag en hemlös själ som letar sig ständigt efter ett nytt hem, ett nytt liv och en ny dröm att fånga.

Jag tycker själv att jag är ganska cool och unik på så sätt.
Jag jagar mina drömmar och släpper dom inte för något eller någon.

Life's to short.

Livet är en gåva, det finns inget roligare än att leva.
Det är sjukt coolt att jag kan göra allt jag vill om jag bara vill det!
Ta vara på det alla som kan.

Glöm inte, Där ute finns ett liv att leva.

Okej, jag fick en tankeställare idag.
USA står alltid först på min lista. ABSOLUT!
men om vi ska va realistiska, så hur jag än väljer, måste jag alltså ha pengar innan jag drar dit.
Plugga är väll det jag vill göra där= Mest långvarig, lättare att få kontakter osv.
Då tänker jag: Varför spara pengar i Sverige? Det går ju inte ens? Och Norge? nej men snälla, HJÄLP!
Australien. Där har vi pengarna, right?!
Det är precis att jag har råd att dra dit JUST nu.
Så kollade lite flyg för nästa vecka.. Okej, så fort kommer det väll inte gå mina vänner.
Men ja. Jag tror jag skulle vilja ha ett garanterat jobb innan jag drar dit, för säkerhets skull!
Så jag inte kastar ett workin holiday i sjön.
Dra mig till soliga Melbourne?!
Fett fint.
Det bästa med mig är att jag är så himla spontan!
Men också äckligt velig. Usa snälla, nu är det inte långt ifrån oss, men det får ta sin tid och kämp innan vi är tillsammans.
Haha.
Imorgon kanske jag vill bli Aupair igen.
Vi får väll se?!
Jobbiga jag.

Jag behover hem idag. Jag behover er.
Den har tiden pa Phi Phi har varit de basta och de samsta dagarna under hela resan.
Jag vill hem till er nu.
Jag behover eran karlek.
Jag har lite svart for att andas mellan varven.

Skont att skriva av sig.

Sa manga fragetecken just nu

Ibland vill jag vara ett halvar tillbaka i tiden.
Jag vet inte vart jag har mig sjalv, for jag springer bara in i mig sjalv.
Hela mitt liv ar en bergochdalbana.

Man kan inte fly hela tiden, man maste hantera och deala med verkligheten. 

jag bara undrar, alla som kanner mig, vet att jag gatt genom eld for er, inte alla ganger har jag gjort mitt basta men jag har alltid stallt upp for mina vanner, under resan har jag gett bort mycket pengar till behovande, jag har gjort valgorenhet hemma.
Jag bara vantar pa min sanna lycka, vad kravs licksom?

Jag vill tillbaka till vietnam. Dar var jag pa hemmaplan. Dar traffade jag varldens skonaste gang, fan att jag inte foljde med dom upp.
Men hade jag foljt med dom upp hade jag inte traffat mina fina skanska pojkar.

Haha ja livet manniskor. Livet goda och livets onda.

Jag ar sa glad iallafall att jag har sa javla bra familj. Utan dom hade jag varit forlorad, Och for att inte tala om mina vanner.

Jag alskar er! Ni ar bast

Nattbussen ar bokad, passet ar i handen, stampeln klar. Mot thailand for andra gangen!
Wow vilken manad jag har att se fram emot.
Phi Phi, Krabi, MIN FAMILJ, Brudtarna pa brollop. Ja en hel javla del.
Min alskade nathalie ar sjuk. Men hon ar taggad som jag, hon ler enda, hon skrattar enda, Hon sager "hellre sjuk i kambodja an i Kumla" hon har en bra installning.

Vi kramar om varandra nar livet gar emot. Vi ler hela tiden. vi ar lyckligare an vad vi nagonsin varit.

Vi kommer hem snart ocksa, vi kommer hem bruna och snygga, smalare och fittare an nagonsin MEN med skrumplever, vad ska man gora? Man kan inte fa allt har i livet.

Vi gjorde nagot mot alla odds. Det trodde ni inte om oss for fem ar sedan?
Nathalie och johanna, vad fan hande? Vi har varit varandras raddningar.
Vi har inte flytt fran nagot, vi har bara gjort nagot som gjort oss starka, sjalvstandiga.
Vi kan gora allt nu. Vi har inget facit pa nagot, vi vet inget, men vi lar oss.
Vi gor misstag efter misstag och vi lar oss.

Ni skulle se oss nu.

"man måste genom skam

man måste genom drömmar"

By the way, blanageln fran trekkingen gor sig pamind nu, MIN TA NAGEL haller pa att LOSSNA!
Jag spyr, Lim nagon?

Jag ar rastlos, orkar inte muggla pa rummet. Jag sitter vid datan. Harjar med mammi och pappi och bror.
Maste forbereda mig mentalt infor en forst 15 h bussresa till bangkok och sedan 12 h nattbuss till Phi Phi + Batresa, GODNATT!
Kommer man va flottig i haret eller vad i slutenden?
Me likie, me likie a LOT!

Igar hittade vi en groda utanfor rummet, nar vi petade pa den stonade den och blaste upp sig, den borjade BRESA!
Jag har det pa film.
Kul tids fordriv det dar med grodor alltsa!

aja, nu ska jag kolla flyg hem igen!

Take care now, Bye bye then!



Jag och bror pa Nyar i Saigon


Natte och jag nyar


Svennar i kambodja, Hjalp


Jag klipper Andens har


Dansar for livet i Bungalon


Jag bryter ihop av jeppes robot dans

Det har jag lart mig nu. Jag har dott ett par ganger i livet och det ar inte forens nu allt borjar lysa upp for mig.
Jag kanner mig valdigt lycklig. Nagot jag inte forstod nar jag lamnade allt var, egentligen hur alskad och uppskattad jag har varit.
Folk har utnyttjat mitt underbara umgange, det vet jag nu. Er slanger jag i soporna.
Jag vet vilka som alskar mig och vilka som ger tillbaka.
Och ni ar valdigt manga.
Jag forstod inte hur saknad jag skulle bli eller ar. Och hur mycket jag saknar, hur mycket jag alskar och vad folk betyder for mig.

Jag vet nu vilka jag saknar, jag vet nu vilka som saknar mig.

Jag har overtraffat mig sjalv under den har resan. Jag har fatt upp ogonen ordentligt.
Manga bakslag har i livet, jag har latit mig utnyttjats, men det hander aldrig mig igen.

Istallet for att lagga mig ner och do, som jag gjorde tillbaka i Kumla, Sa reste jag mig upp, fann lyckan och ljuset igen.
Jag ar ju bara en glad tjej i slutenden, det ar allt det handlar om.
Jag ar oppen, utatriktad, alskar att mota och traffa nya manniskor, jag gillar dom och dom gillar mig.

Jag langtar hem, inte till jobb och kumla, jag langtar bara efter att fa visa er vad jag gar for, ni ska fa er en chock, jag ska ga med huvudet hogt och jag ska, det basta av allt, Kyssa varenda javel pa munnen som jag saknat.
Ni ska fa en kram fetare an en boaorms farliga strypgrepp.
Ni bor forbereda er mentalt, for ni ar sa saknade hela bunten.

Sen sticker jag igen. Men inte varthellst, jag ska inta mitt amerikat och dar ska ni fa se pa riktigt.

Haha sitter har och peppar mig sjalv, det ni! Sug pa den! Hur manga gor det? Fler an vad jag tror hoppas jag.

Nu kan vi bara rakna dagarna sen ar vi redo for varat alskade Thailand! Dar vantar vara fina skane pojkar och efter det kommer en efterlangtad familj som vi ska mota upp i varat andra hem Bangkok.

Fy fan vad kul, vilken super manad detta ska komma att bli.

Sen vantar Bali den 28 februari, Wohoooow!

TA DEN!

Saknar er sen ni forsvann saknar er och kanner mig halv. Nu!

Jag har fatt ett Håkan Hellström slepp, lyssnar konstant varje chans jag far nar jag sitter vid datan.
Jag relaterar ju sa mycket till alla hans latar, jag blir alldeles lycklig.
"Nagon dag ar jag din jakttrofe som du overgav, nagon dag kanske jag kor over dig har utanfor"

Jag bryter ihop totalt, jag och nathalie har lite rehabilitering har nu och det enda vi kan gora ar att kolla pa tv typ, och varje film vi ser "Han kan jag tanka mig, han ar snygg, han ar ful, men han var snygg da, men hans nasa ar ju ganska ful, haha kolla farfars ogonen osv" det har gar inte.
Nathalie berattar att hon blev kar i antony hopkins i hannibal, FYFAN jag avlider! HAHA

Okej jag ar kar i Harrison Ford men det ar fan OK.

Aja ikvall ar det mitt och nathalies favorit program pa animal planet, vi maste stressa hem nu!

Jaha, da var man i kambodja da.
Trivs faktiskt riktigt bra har.
Kan ju ha med och gora att vi har hookat upp oss med ett gang svenska killar fran Lund.
Vilka rara darlings dom ar!

Nu far vi antligen varan efterlangtade sol och vackra hav.
Ni kan inte forsta hur fint kambodja ar alltsa! Det ar en valdig missar dock. Man gor sig paminnd om en forort i afrika.
Verkligen sant dar man bara ser pa tv, familjer sover i skjul och grejer. Ush.
Jag skanker pengar i prinip varje dag. det ar ju sa fruktansvart, manniskor utan armar och ben, 2 aringar som plockar burkar!
Fy.
Iallafall, jag blev jagad av en hora har om dagen, hon tyckte att jag dansade for bra och att jag tog alla ackliga gubbar ifran henne vi insag snabbt att vi var pa hormekkat i sihanoukville, hon pekade finger och jag gav henne tillbaka fingret och repliken "just beacuse you ain't got no ass baby" da tog hon av sig skon och jagade runt efter mig HAHA.
VI var dar max 5 min.

Igar var vi pa en booz cruise, fruktansvart kul, en party bat med massa harliga manniskor, traffade 3 svenska tjejer och utover varat killgang sa var det ytterligare ett kill gang pa 5 killar.
En forsvenskad bat.
Vi dansade pa stranden, spelade volleyboll, ja det var galet!

Sen var det bara hem ata och pa't igen.
UNDERBART kul hade jag igar, bortsett fran en skum tjej som raggade pa mig.
Haha fyfan vad absurt det var alltsa. HJALP

Ikvall ska vi ha en myskvall med alla dessa javla svenskar, vi ar typ 15 svennar som ska kolla pa Stockholm Boogie haha, hur ska det ga?
Vi har forsokt fa dom att visa solsidan, men det skulle ta over en hel dag att titta pa. SUCK

jaja, livet ar underbart, min nacke gor fruktansvart ont och jag vagar inte gissa pa vad som hant.
jag bara hoppas att jag kan fa vakna nagon morgon och smartan ar borta.
Kan knappt vrida huvudet.
Kan se en massage pa andra sidan gatan, kanske kan det hjalpa?

Just ja, jetski har vi akt ocksa, fifan vad kul, jag skrattade sa jag dog!

Nej nu orkar jag fan inte mer, ska vacka nathalie nu.

PUSS

Det var olustigt att fira jul utan sno, utan en tome, utan en underbar stor och harlig julskinka, men mest av allt, det var konsitgt att fira jul utan sin familj!
Tur for mig och nathalie som traffade 2 underbara svenska tjejer att fira jul med.
Vi at en lyxig 3 ratters middag som gav riktigt bra kansla for Jul.
Sen var det brakfest pa stranden, Underhallning, dans, livemusik, allting var magiskt!
Jag intog scenen och slet at mig micken och borjade rappa och skrika "Merry Fucking Christmas and clap you're hands"
Efter att ha dansat pa scenen ett tag var det dags att kliva ner.
Folk stannade upp mig och sa "It's you, It's you, the girl from the stage"
Fantastiskt!

Och dagen efter Jul sa stannade folk upp mig pa gatan, ville ta kort med mig och dom pa.
Haha ar det inte helt javla sjukt?

Kanner mig riktigt redo for att gora min grej nu. Jag bara ska gora det har!
Det kanns i hela mig, sta pa en scen och upptrada.
Ta mig till USA NU!

Har iaf gjort upp min reseplan nu.

Australien i borjan pa mars, sedan jobba lite och leva livet sa klart!
Sen hem till sverige lagom till Maj, Juni, Njuta av den underbara svenska sommaren med mina alskade vanner!
Sen i Oktober kommer jag och Josefine dra till USA i 3 manader.
Ge mig ett amerikanskt halloween!
FUCKING HELL!

Ja sa mina vanner, hall ut sa kommer jag till festivalerna till sommaren igen!

Jag saknar er alla nu i dessa tider sa det gor ont i mig.
Men jag ar stark!
Jag fixar det har galant!

Tanker valdigt mycket pa alla dar hemma iaf.

En sak maste jag bara papeka, ni som inte ger er ut i varlden. Ni kan aldrig forsta vad ni missar.
Ni kan bara inte forsta!

Jag bara maste fa ur mig det. Vi lever en gang och det ar nu!

Nar jag kommer hem ska jag tvinga med mig mina vanner pa en minst en mandas lang resa till typ thai eller vietnam eller natt.
Ni har inget val.

Nu ska jag snart skypa med anna, jag har sa ont i arslet just nu!
De har stolarna ar plagsamma!

PUSSHEJ!

Vi har nu varit i Nha Trang i en vecka!
Mycket handelserik vecka, Vi har blivit tjenis med lokal befolkningen och samten amerikanar som tagit val hand om oss!
Vi ha blivit bjudna pa mat, Kakat med gamla amerikanska krigsveteraner "I was a god damn fool" haha!
Ikvall ska vi ga till en Indisk restaurang med samma manniskor vi at med igar
Vietnameser, Amerikanare och australienare!

Underbara manniskor som ar sa snalla och trevliga, vi har fixat en ny mobil till Nathalie ocksa!
Och imorgon ska vi dra till Dalat, sen tillbaka till Mui Neh for att fira jul tillsammans med vara harliga fransmann!
Det kommer bli underbart!

Vi har under denna vecka blivit drogade, ranade, fatten vietnametisk bodyguard, akt pa battur och lagt en dagsylla ute pa havet!
Underbart!

Aja nu star en herre bakom mig och harklar, bast att dra!

Haha det gar inte sa jatte bra for min resedagbok kan jag ju saga, sa hall er till bloggen istallet!

Jaha, nu har en vecka spenderats pa detta underbara stalle Mui Ne i Vietnam.
Vi har lyckats fa till trakiga vardagskvallar till att bli fruktansvart intressanta.
Har nere har vi traffat en dros av Ryssar (dom finns overallt, Hjalp) fransmenn, Kenyabor, engelsmenn och allt mojligt kul!
Det klockrenaste var nar jag fick en osterrikare (valdigt full, rodharig, krulligt har och glasogon) att gora Jurassic Park scenen, och han korde pa "My glasses, wheres my glasses, I cant see without my glasses"
Haha jag orkar inte.

Well, well. Jag har funnit karlek till Icecoffe som dom har i vietnam och nathalie borjar lara sig sakta men sakert att gilla kaffe, Vuxenpoang till henne!

Vi har iallafall njutit till fullo av att bara vara har, sovmorgon till klockan ett varje dag, njuta pa olika cafeer och restauranger, bara vara licksom!

Men nu ar jag riktigt sugen pa att gora en utflykt eller dylikt.

Det ska vi kolla upp nu, vad vi kan hitta pa for skog i Nha trang.

Och det verkar som att vi far spendera Julafton sjalva, men till nyar sa sammanstralar vi med joakim och robert, jag och nathalie har nu bestamt oss for att inta kambodja! UNDERBART!

Haha jag ar sa taggad, sen far jag traffa mina elskade foraldrar igen!
Guud vad jag ska pussa och krama pa dom! MAMIE, PAPIE!

Har under kommer lite bilder papsen, njut!

Jag vill bara saga en sak.
Jag har 2 helt underbara foraldrar.
Jag kallar dom for mamma och pappa.

Alla sager att jag ar min mamma upp i dagen och det kan jag halla med om.
Min pappa och jag ar nog valdigt olika men i slutet av dagen ocksa i princip densamma.
Pappi har alltid varit lite mer proper och dar skiljer sig han fran mig och mamma, vi ar ganska, vulgara och oaktsamma med vad vi sager. haha!

Men vad jag vill komma till ar, att trots olikheter, sa ar dessa tva, de smartaste, mest stottande och coolaste foraldrarna nagonsin.
Jag kan prata med dom om allt mellan himmel och jord.
Jag vander mig alltid till mina foraldrar for att fa deras godkannande och rad och ar alltid hundra procent oppen med allt som jag gor och vad som hander i mitt liv.
I min morka period var det dom som som lyfte upp mig igen.
Aldrig har jag hort sa kloka ord. fran badas sida. De ar sa fruktansvart starka. Battre an vilken psykolog som helst.
Och dom har alltid stottat oss barn i vad vi an har velat gora.

Jag sager till pappa, Pappa jag ska bli en stjarna, jag ska aka till USA och sla igenom som nagot.
Han svarar, Ja, det fixar du!

Jag kan saga till mamma, Jag vill bli en strippa. (forsok finna ironin lite i detta)
Ja bli det du! Om det ar det du vill.

Jag alskar er sa himla mycket, jag alskar er for att ni later mig vara precis den jag vill vara, och aven om ni i omgangar kanner ilska och en gnutta hat kanske, sa vander det sig alltid i slutet av dagen till en stor karleksfull kram.

Innan jag akte, sa krop jag upp i pappas kna och borjade grata.
Sen hoppade jag over till mamma och gjorde samma sak.
Aven fast man ar stor, sa kan man kanna sig valdigt liten ibland.

Jag alskar pappas kramar, det ar bland det basta jag vet, och fy vad jag saknar dom har nere.

Och du mamma, min alskade mamma. Jag har kallat dig for Superwoman har nere.
Du ar den grymmaste manniskan jag vet.

Gud vad jag skulle sakna allt det har nar jag akte, och tro mig det gor jag.
Jag saknar att ha nara till mina foraldrar, men vad jag lart mig har ar att dom har gjort mig sa stark i mig sjalv.
Och det har fatt mig att hitills klara denna resan galant.

De har gett mig ett sadant sjalvfortroende och inre styrka.
De ar som gud for mig.

Mamma, pappa. Jag saknar er sa det gor ont ibland.
Men jag kanner er hela tiden, och lyssnar nu nar jag ar ute i varlden pa det ni har lart mig.
Ni gor mig hel.
Jag ar sa tacksam.
Och det forstar jag annu battre nu.

Tack for samtalet idag.

Jag alskar er!

Mui ne, Mui ne, Inget jag nagonsin hort talats om tidigare, kanske for att jag inte ar sa palast om denna strand stad.
Fruktansvart vackert ar det iallafall, Vagorna ar ENORMA, jag holl pa att drunkna forut haha, tappade hela min bikini, fy vad hemskt, men jag overlevde, lite havsaromer har man ju klarat av tidigare!

Underbar sand, underbart hav, surfare overallt. Och inte vilken surfing som helst, Kitesurfing!
Jag har tvingat nathalie att vi ska gora detta, och vi har pratat med en av de hundratals fransmannen (kanns det som) Och han ska lara oss detta imorgon.

Han sa "Don't blame me after you have done this, beacuse you are gonna get addicted" man surfar pa vagorna pa nagot som liknar en snowboard, sen haller man i nagot som liknar en flygande drake, och med den sa flyger du over vagorna!

Har finns aven vindsurfare, vilket paminnde mig om nar jag var liten och pappa tog oss ut pa sjon for att vindsurfa haha!

Vagorna har ar gigantiska!

Och solen lyser. Aven fast detta ar en ganska dod stad sa trivs jag!

Har ska jag klippa haret, halla budget, surfa, sola, dyka runt bland de gigantiska vagorna!

Mui Ne har vietnams vackraste strander!
Sa pa onsdag ska vi aka med en Jeep upp pa bergen till det sa kallade "Lilla Sahara Oknen" och dar ska vi aka pulka ner for sanddynorna! Haha!

Denna staden ar ocksa kand for sin fisk!

Sa ikvall ska jag och nathalie ta in ett plockbord med olika sorters fisk, blackfisk och allt vad de nu har!

En rolig grej bara, jag och nathalie at igar En biffstek, med pommes och rodvinsas och sallad + en cola, vet ni vad det kostade? 25 kr.

Helt sjukt, eller hur?

Pusshej!